Hare Krishna

I helgen avslutades O-week med dunder och brak. På fredagen hade vi mexikansk afton i våran flat vilket innebar tacos men framför allt corona och tequila!!

Vi körde den mexikanska varianten och skippade salt och citron, inte jättegott egentligen....

Detta innebar i sin tur att jag spurtade för tidigt på sluttampen av O-week, och därmed fick ligga till sängs hela lördagen... Kan vara ett tecken på att jag håller på att bli för gammal och helt enkelt får ta det lugnare  än alla ungdomar!

Eftersom jag endast lyckades få i mig en skål med mjölk och musli, och två rostade mackor under lördagen gällde det att ta igen detta under söndagen. Jag och Fredrik hade egentligen tänkt köra pizza-söndag, men då jag fick erbjudandet att vi kunde hänga med Jenni och Mike från min flat till Hare Krishna för gratis indiskt prövade vi detta istället.... Jag hade tänkt att det skulle vara i ungefär 1 timme, men där var jag så klart helt ute och cyklade.... Vi fick sitta i ungefär 3 timmar på en kudde på golvet medans dom sjöng och 'chantade' sin Hare Krishna låtar makalöst länge (nästan imponerande länge).

Till slut fick vi i alla fall vår mat och det visade sig vara riktigt gott! Jag tror dock inte att det blir någon söndags tradition som Jenni snackade om innan, då jag gärna betalar för min pizza istället!! (3 hours I can't get back). Vi blev i alla fall en upplevelse rikare och maten var som sagt bra, kan bli att istället gå dit under veckan och köpa deras lunch för 3$...

PS. träffade som Fredrik skrev en före detta sjukgymnast för Arsenal i veckan. Han hade främst varit i reservlaget och lämnade Arsenal 1996, men han hade tydligen hunnit med att behandla 'the one and only', Dennis Bergkamp. En av dom största i Arsenal genom tiderna vilket var mäktigt (hade kanske varit lite mäktigare att träffa herr Bergkamp himself iofs)

 Vi hann tyvärr inte prata allt för mycket om Arsenal, men vi hann iaf avverka några gamla spelare och lite förändringar som behövs. Det var riktigt trevligt, frågan är bara varför han lämnade ett sådant drömjobb för att börja forska istället.....

Ännu en uppdatering

Förra veckan började vi med själva studien och insamlande av data genom att testa våra två första deltagare. För att kunna erbjuda våra deltagare åtminstone någonting av glädje gick vi till Cadbury world, en lokal chokladfabrik, för att köpa choklad. Tyvärr har jag nu i princip ätit upp all choklad vi köpte (med 3 deltagare gjorda) så ingen mer choklad som pris för deras deltagande, men det går ju alltid att köpa mer!

Det blev inte så mycket godis köpt, men vi kanske får gå dit och ta turen i fabriken och köpa mer helt enkelt...

I helgen var vi ut fredag och lördag eftersom nästan alla mina flatmates anlänt (det var vi ju såklart tvungna att fira). Deras nollning kallad "Orientation week" har nu börjat och alla festar på som bara den, alla utom jag och Fredrik som tappert får kämpa på i skolan!

Vissa festade mer än andra, detta är våra grannars elände som dom lämnat i regnet till dagen efter..

Idag hade vi som sagt vår tredje deltagare i studien och detta firade vi (eller vad man nu skall kalla det) genom att slå på stort på lunchen och äta på en lite lyxigare hamburger restaurang. Velvet Burger heter stället och det var faktiskt ett av de godare ställen jag ätit hamburgare på!

Lär bli att återvända dit då dom hade en väldigt intressant meny.

När vi ändå är inne på mat så har jag återigen ätit sushi, och det börjar faktiskt smaka helt okej. Dessutom visade det sig att dom som har restaurangen vi köpte sushin från är föräldrar till killen vi delar kontor med på skolan. Världen är liten...

Ha det bra hemma i Sverige!

Fiskeresa

I helgen var vi iväg till våran handledare Steve för att testa fisket här i NZ under två dagar. Han bor en timmes bilfärd söder om Dunedin i en liten stad som heter Balclutha. Vi blev hämtade kl 9 på lördagen av hans son Daniel, och en jänkare från Las Vegas som också är på utbyte på School of Physiotherapy just nu, och jag kan nämna att båda dessa herrar var riktigt fiske tokiga vilket inte direkt matchade med hur jag och Fredrik var utrustade för fisket...

Dessa använde jag alltså som fiskeskor under denna helg, vilket gav en hel del kommentarer och blickar (kan även meddela att dom är mer av den bruna nyansen just nu!)

Det gjorde inte saken bättre att jag, nybörjare som jag är inom flugfisket, lyckades pricka varenda vass-strå och träd jag kunde hitta med flugan. Till mitt försvar var det på många ställen riktigt knepigt att kasta med flugspö och det hade inte gjort något att kunna kasta i sidled. 

Det hade inte heller gjort något att ha ett par stövlar för att kunna gå ut en bit, men nu fick jag alltså strutta runt i min kritvita Asics istället som en riktig stadsbo!

Fisket är dessutom väldigt annorlunda här i NZ, man skulle mer kunna likna det vid jakt. Dom kör stenhårt  på polariserade glasögon då vattnet är väldigt klart. Taktiken är att smyga omkring efter stranden och leta upp fiskarna, och när dom väl hittar fisken gäller det att snabbt som tusan kasta ut flugan samtidigt som du skall gömma dig på stranden för att inte skrämmer iväg den. Det kändes helt 'off' i början jämfört med hur jag är van att fiska i Sverige.... Dessutom hade jag köpt ett par halvtaskiga polaroidglasögon på bensinmacken som knappt hjälpte, så jag antar att fiskarna såg mig mer än jag såg dom!

Det var iaf väldigt roligt att pröva på även om jag tyvärr aldrig fick någon fisk. Det närmaste jag kom var att ha några öringar som nafsade på flugan ett antal gånger. Dessutom släppte knuten mellan fiskelinan och fluglinan på en öring som jag lyckades få på (kommer ej ihåg vad linorna heter...). Det var helt enkelt inte menat att jag skulle få någon...
Det blir iaf definitivt att fara hem och öva och fiska så mycket jag hinne hemma i Sverige i sommar, då jag verkligen fick blodad tand efter denna helg!

Mer bilder från fiske turerna:

Steve fick första fisken

Daniel och Jay

Två Swedes bland en massa swedes! (tydligen är detta kålhuvud och dom kallas det)

Steves son Daniel ute i gyttjan med en av flera fångster

Fint med solstrålarna som kommer ner genom molnen men det är lite svårt att se när bilden är så liten

Svårt att ta sig fram på vissa ställen...

Det var även väldigt roligt att besöka Steves hem och testa på livet som riktig Nya Zeeländare. Jag kan däremot säga att jag verkligen uppskattar maten i Sverige från och med nu. När vi kom dit på lördagen blev vi serverade spiggplättar mellan två bröd till lunch, det var alltså mini fiskar som dom liknade vid våran rom som tydligen skulle vara en delikatess. Jag kanske är kräsen men det föll då inte mig i smaken...

Till middag fick vi det klassiska kött med potatis, det var helt okej men det känns inte som att det Nya Zeeländska köket levererar speciellt mycket. Det är iaf alltid roligt att få testa på klassisk mat i det land man är i vilket jag verkligen uppskattade.
Dom var riktigt bra värdar, och vi blev verkligen servade med allt möjligt inklusive fiskeutrustning vilket var väldigt snällt!

Efter mer fiske på söndagen fick vi även åka iväg till en vän till Steve och besöka en stor fårfarm. Det var riktigt intressant då mycket på NZ kretsar kring dessa, och man ser dom överallt.
Fårbonden vi besökte körde runt oss och visade farmen och det kändes nästan som att åka runt på ett får-safari. Det mest imponerande var när dom släppte lös fårhundarna för att valla fåren, där har Kato ett och annat att lära, shit vilken pli dom hade på dom bara genom olika visslingar!

Dom visade oss även hur arbetet gick till med fåren

Vissa farmar har även rådjur som dom föder upp vilket denna farmen hade

Det var det för denna gång. Vi hade en riktigt trevlig helg och vi fick verkligen uppleva många saker som vi aldrig hade fått vara med om ifall vi bara backpackat runt i NZ, vilket var roligt.

Baldwin Street

Idag har jag förmodligen ätit den största glassen någonsin! Vi fick tipset av våra äldre kursare som varit i Dunedin tidigare att bege oss till Rob Roy för att köpa glass, och det gjorde vi efter skolan.

Detta är två skopor, tjejen bakom disken tog dom största skoporna jag sett!

Efter maten beslutade vi oss för att ta med våran nya amerikanska kompis och äntligen bege oss bort till Baldwin Street. Världens brantaste gata, iaf enligt Guinness book of records...

Den var verkligen brant!

Fredrik och Matt (tror jag iaf han heter, jag och namn... )

 

Det var två tokar när vi kom dit som släpade upp sina cyklar och cyklade nedför gatan, jag skulle ha kollat igenom bromsarna några gånger innan jag hade gjort det...

Det var det för den här gången. Cya!

Snabbuppdatering av läget

Igår var vi egentligen lediga på grund av Waitangi day (förbund mellan maorier och europeer slöts), men flitiga som vi är så hängde vi på skolan ett tag och tränade i labbet. Det fick bara bli till 12 för sen var det dags för Superbowl! Tyvärr vann fel lag men det var en rätt så skön känsla att sitta och dricka öl på en sportbar en måndag, mitt på dagen...
Innan hann jag även med att äta sushi för andra gången i mitt liv och jag måste erkänna att det faktiskt var rätt okej, kan bli att äta det fler gånger då det är nyttigare än Pizza Hut och rätt billigt här.

Ser något skeptisk ut på denna mobil bild men det var rätt hyggligt.

Idag hade vi våran första pilot study i projektet, och det gick hyfsat bra. Vi fick iaf beröm av våran handledare. Snart så börjar allvaret!

Utbytes studenter som vi är, och dessutom färgade av amerikanska Highschool och College serier handlade vi idag University of Otago tröjor.

Jag brassade på och köpte både huvtröja och t-shirt

Dom kommer förmodligen bara ligga i garderoben hemma i Sverige, men lite kul att ha ändå.

Idag fick Fredrik sin första flat mate! En riktigt trevlig kille från Californien som pluggar political science och verkar ha väldigt låga tankar om 'höger' USA (han påstod att han inte skulle fara tillbaka om Romney vann...). Han berättade även att jag mest troligt får en flat mate i veckan då en annan kille från "Cali" skulle komma snart, och bo i flat nr 6. Dessutom kommer det en Italienare till Fredriks flat imorgon som tydligen ska vara från Milano.(hoppas han är fotbolls intresserad!)Trevligt trevligt , nu börjar det hända grejor på 700 Great King St.

Peace!

NZ Masters Games

I lördags tänkte vi besöka Dunedins lördags marknad för att titta på vad som erbjöds, och eventuellt fynda en beryktad choklad crepés. Det visade sig tyvärr att vi tagit för lång tid på oss med att sova ut och tvätta kläder, så när vi kom dit höll dom på att packa ihop. Vi får vara lite mer alerta nästa gång helt enkelt!

Vi bestämde oss istället för gå förbi Starbucks och handla kaffe och muffins, och sedan bege oss iväg till Dunedins svar på Piteå Summer Games, fast för en något äldre målgrupp. New Zealand Masters Games är en turnerning för alla möjliga sporter där personer över en viss ålder får delta. Vi valde att gå förbi fotbolls turneringen där man tydligen skall vara 30+ för att delta (det gjorde ju tyvärr att vi inte kunde delta...). Man skulle kunna säga att det var ungefär som en blandning mellan PSG och korpfotboll. Kanske inte så mycket känsla med boll men desto mer känslor utan boll... (kan ni tänka er att folk blir så uppjagade av sport, jag förstår det i alla fall inte "host host" )

Bara i NZ svar på Edinburgh ser man säckpipeblåsare på gatan, ja förutom kanske i Skottland då... 

Gott med kaffe och muffins!

Latté mannen

Behöver inte vara högsta ligan för att det ska bli gruff...

Vatten/Öl paus

Man hade kunna tro att två sjukgymnast studenter skulle ställa upp vid skada, men dom var tydligen för fega... 

På kvällen blev det återigen korv, men denna gång med stekt potatis och tzatsiki. Vi hann även med några bärts innan vi gick ut och gjorde stan, vilket minst sagt kändes i morse...

Yumy!

Idag har vi hängt på skolan och sedan varit och tränat vilket var hurtigt med tanke på hur jag kände mig! Nu sitter vi och skriver början på c-uppsatsen, efter att ha ätit obligatorisk bakis pizza. Ingen rast och ingen ro!